Chappe - litet men naggande gott - pieni mutta nokkela

Det lilla nya konstmuseet Chappe #chappe i Ekenäs är verkligen värt ett besök! Huset i målat grått trä smälter rätt väl in i sin miljö intill ekenäs museum. / Pieni uusi taidemuseo Chappe Tammisaaressa on todellakin näkemisen arvoinen! Talo, jonka seinät ovat harmaaksi maalattua puuta, sulautuu melko hyvin ympäristöönsä, Tammisaaren museon viereen. Foto/Kuva: EAW 2023.

Chappe på Gustav Vasas gata i Ekenäs var en vision av Albert de la Chapelle (1933-2020), en välgörare född i Helsingfors och stor konstälskare. I museet får vi ta del av bakgrunden till museet och få en aning om vad som krävdes för att förverkliga huset och drömmen. Inte minst få det att passa in i sin anrika miljö! Jag tror de la Chapelle tillhörde en generation som älskade både vetenskapen och konsten och ville främja sitt fosterland (min pappa tillhör samma akademiska generation och levde till och med exakt samtidigt, 1933-2020), varför vi kan se frukterna av detta förverkligat i Chappe, som ett gott exempel. Den här generationen upplevde krigen som barn och skolades sedan till att aktivt delta i återuppbyggnaden av Finland under efterkrigstiden.

Miniatyrmodellen visar hur skickligt konstmuseet anpassats till sin miljö i centrala Ekenäs. / Pienoismalli näyttää, miten taidokkaasti taidemuseo on sijoitettu Taammisaaren keskustaan. Foto:/Kuva: EAW 2023.

Museet inhyser modern konst i dialog med det förflutna. Just nu visas Hjalmar Munsterhejlms målning från Barösund i dialog med nutida konstverk av makalös skönhet. I nedre våningen finns en fascinerande utställning om konstens processer, om hur konstnärer idag arbetar i dialog med sin omgivning, med analogt fotografi, med mikroskop och naturmaterial med mera. Man kunde stanna här en god stund! Ett besök i detta underbara hus rekommenderas varmt!

Chappe Kustaa Vaasan kadulla Tammisaaressa oli helsinkiläisen mesenaatin ja taiteenrakastajan, Albert de la Chapellen (1933-2020), visio. Museossa selviää rakennusporjketin taustat ja saamme käsityksen siitä, mitä vaaditiin talon ja unelman toteuttamiseen. Saati sitten saada rakennus uppoamaan historialliseen ympräistöönsä! Uskon, että de la Chapelle, kuului sukupolveen, joka rakasti sekä tiedettä että taidetta ja halusi edistää isänmaataan (isäni kuului samaan akateemiseen sukupolveen ja eli jopa samaan aikaan, 1933-2020). Näin ollen voimme kokea tämän sukupolven ponnistusten hedelmät Chappessa, hyvänä esimerkkinä. Tämä sodan lapsuudessaan kokenut sukupoliv koulutettiin myöhemmin aktiivisesti osallistumaan Suomen jälleenrakentamiseen sotien jälkeen.

Museon sisääntuloaulan katto on metallinen taideteos - ihana! / Taket i ingångsaulan är ett konstverk av metall - ljuvligt! Kuva:/Foto: EAW 2023.

Museossa nykytaide käy keskustelua historian kanssa. Juuri nyt näytetään Hjalmar Munsterhejlmin teosta Barösundista, joka keskustelee nykytaiteen kanssa sanoin kuvaamattomalla kauneudella. Alakerrassa on huikea näyttely taiteen prosesseista, siitä miten nykytaiteilijat työskentelevät keskustellen ympäristönstä kanssa, analogisen valokuvauksen avulla, mikroskoopein ja luonnonmateriaalein ym. Tänne voisi jäädä pitempään! Suosittelen lämpimästi vierailua tähän ihanaan taloon!

Historisk utställning på Stor-Sarvlaks gård - Historiallinen näyttely Suur-Sarvilahden kartanolla

Miniatyrmodell av Stor-Sarvlaks herrgård och park från år 1923. Modellen kan ses på den historiska utställningen i herrgårdens gamla ria sommaren 2023. / Pienoismalli, joka esittelee Suur-Sarvilahden kartanoa ja puistoa, on vuodelta 1923. Tätä voi ihailla historiallisessa näyttelyssä, joka on esillä kartanon vanhassa riihessa kesällä 2023. Foto:/Kuva: EAW 2023.

Stor-Sarvlaks (tidigare Sarvlax) gård har anor från medeltiden, då den tillhröde ätten Creutz. Herrgården och dess miljö i Pernå, nuvarande Lovisa, ägdes senare äv ätterna von Morian och von Born. Sedan 1950-talet tillhör herrgården Svenska litteratursällskapet i Finland, men stenslottet bebos fortfarande alltid av någon ättling till Viktor Magnus von Born (1851-1917). Stenslottet är däför inte öppet för publiken. Men Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks gård, som sköter herrgården, dess byggnader och driver aktivt jord- och skogsbruk på ägorna, har gjort en kulturgärvning genom att låta bygga en historisk utställning i en av ekonomibyggnader, den gamla rian (på Sarvlaxvägen 91, Lovisa). Utställningen är öppen mellan 6.7 och 4.8 (ti-sö kl. 11-18, förutom 29.7). Läs mer om utställningen på webbsidan sarvlaks.fi.

Tmi Eva Ahl fick planera och utförda bygget av den historiska utställningen i rian. Många föremål och möbler etc. hade lämnats kvar på stenslottets vind och i en flygelbyggnad. Dessa har nu lyfts fram i utställningen i ett antal interiörer. Konservatorn Heidi Wirilander hjälpte till att putsa gamla möbler och en fin miniatyr från år 1923 som visar herrgården och dess omgivande park. Jag kunde också anställa två studeranden, Ragna Moshagen och Emelie Schauman, att hjälpa till i planeringen, bygget och katalogiseringen av föremålen samt med marknasföring och informationsspridning. De arbetade med hjälp av ett lokalhistoriskt stipendium de erhöll av Svenska Kulturfonden.

Jag är ytterst tacksam för möjligheten att genomföra det här projektet och all hjälp vi också fick av de nuvarande invånarna i stenslottet, familjen Michelsson. Förhoppningsvis får utställningen många besökare i sommar! Läs mer om Stor-Sarvlaks gård och de nuvarande invånarna i Hufvudstadsbladet 2.7.2023.

Suur-Sarvilahden kartanolla on juurensa keskiajassa, jolloin kartano kuului Creutz-suvulle. Kartano ja sen ympäristö Pernajassa, nykyisessä Loviisassa, kuului sittemmin suvuille von Morian ja von Born. 1950-luvulta alkaen kartano kuuluu Svenska Litteratursällskapet i Finlandille, mutta kivilinnaa asuttaa edelleen joku Viktor Magnus von Bornin (1851-1917) jälkeläinen. Näin ollen kivilinna ei ole auki yleisölle. Mutta Suur-Sarvilahden kartanon hallintoneuvosto, joka ylläpitää kartanoa, sen rakennuskantaa ja aktiivista maanviljeystä ja metsänhoitoa tiluksilla, on tehnyt kulttuuriteon rakennuttamalla historiallisen näyttelyn yhteen talousrakennukseen, vanhaan riiheen (Sarvilahdentie 91, Loviisa). Näyttely on auki 6.7.-4.8.2023 (ti-su klo 11-17, kiinni 29.7.). Lue lisää näyttelystä verkkosivuilla sarvlaks.fi.

Tmi Eva Ahl sai tehtäväksi suunnitella ja rakentaa historiallisen näyttelyn riiheen. Monet esineet ja huonekalut yms. oli jätetty kivilinnan vintille ja sivurakennukseen. Nämä on nostettu esille näyttelyyn eri interiööreihin. Konservaattori Heidi Wirilander auttoi kunnostamaan vanhoja huonekaluja sekä hienon pienoismallin vuodelta 1923 joka esittelee kartanoa ja sen puistoa. LIsäksi minulla oli mahdollisuus palkata kaksi historian opiskelijaa, Ragna Moshagen ja Emelie Schauman, auttamaan suunnittelussa, rakentamisessa sekä esineiden luetteloimisessa ja markkinoinnin ja tiedottamisen kanssa. He työskentelivät apurahalla, jonka he saivat Svenska kulturfondeilta.

Olen hyvin kiitollinen mahdollisuudesta saada toteuttaa tätä näyttelyä ja kaikesta avusta, jonka saimme ohjausryhmältä sekä kivilinnan nykyisiltä asukkailta, Michelssonin perheltä. Toivottavasti näyttely saa monta kävijää tänä kesänä! Lue lisää Suur-Sarvilahden kartanosa ja nykyisistä asukkaista Hufvudstadsbladetista, 2.7.2023.

Interiör ("ett gammalt kök") från utställningen. / Interiööri ("vanha keittiö") näyttelystä. Foto:/Kuva: EAW 2023.

Den gamla rian reparerades av förvaltaren och hennes team. Den hyser nu den historiska utställningen om Stor-Sarvlaks gård. / Tilanhoitaja tiimeineen kunnosta vanhan riihen näyttelytilaksi. Täällä esitellään nyt Suur-Sarvilahden kartanon historiaa. Foto:/Kuva: EAW 2023.

Stor-Sarvlas gårds karaktärsbyggnad är ett barockslott från 1600-talet, det ena av två som bevarats i Finland. Det andra är Villnäs. / Suur-Sarvilahden päärakennus on 1600-luvulta, toinen Suomessa säilyneistä barokkilinnoista. Toinen on Louhisaari. Foto:/Kuva: EAW 2023.