Historisk utställning på Stor-Sarvlaks gård - Historiallinen näyttely Suur-Sarvilahden kartanolla

Miniatyrmodell av Stor-Sarvlaks herrgård och park från år 1923. Modellen kan ses på den historiska utställningen i herrgårdens gamla ria sommaren 2023. / Pienoismalli, joka esittelee Suur-Sarvilahden kartanoa ja puistoa, on vuodelta 1923. Tätä voi ihailla historiallisessa näyttelyssä, joka on esillä kartanon vanhassa riihessa kesällä 2023. Foto:/Kuva: EAW 2023.

Stor-Sarvlaks (tidigare Sarvlax) gård har anor från medeltiden, då den tillhröde ätten Creutz. Herrgården och dess miljö i Pernå, nuvarande Lovisa, ägdes senare äv ätterna von Morian och von Born. Sedan 1950-talet tillhör herrgården Svenska litteratursällskapet i Finland, men stenslottet bebos fortfarande alltid av någon ättling till Viktor Magnus von Born (1851-1917). Stenslottet är däför inte öppet för publiken. Men Förvaltningsrådet för Stor-Sarvlaks gård, som sköter herrgården, dess byggnader och driver aktivt jord- och skogsbruk på ägorna, har gjort en kulturgärvning genom att låta bygga en historisk utställning i en av ekonomibyggnader, den gamla rian (på Sarvlaxvägen 91, Lovisa). Utställningen är öppen mellan 6.7 och 4.8 (ti-sö kl. 11-18, förutom 29.7). Läs mer om utställningen på webbsidan sarvlaks.fi.

Tmi Eva Ahl fick planera och utförda bygget av den historiska utställningen i rian. Många föremål och möbler etc. hade lämnats kvar på stenslottets vind och i en flygelbyggnad. Dessa har nu lyfts fram i utställningen i ett antal interiörer. Konservatorn Heidi Wirilander hjälpte till att putsa gamla möbler och en fin miniatyr från år 1923 som visar herrgården och dess omgivande park. Jag kunde också anställa två studeranden, Ragna Moshagen och Emelie Schauman, att hjälpa till i planeringen, bygget och katalogiseringen av föremålen samt med marknasföring och informationsspridning. De arbetade med hjälp av ett lokalhistoriskt stipendium de erhöll av Svenska Kulturfonden.

Jag är ytterst tacksam för möjligheten att genomföra det här projektet och all hjälp vi också fick av de nuvarande invånarna i stenslottet, familjen Michelsson. Förhoppningsvis får utställningen många besökare i sommar! Läs mer om Stor-Sarvlaks gård och de nuvarande invånarna i Hufvudstadsbladet 2.7.2023.

Suur-Sarvilahden kartanolla on juurensa keskiajassa, jolloin kartano kuului Creutz-suvulle. Kartano ja sen ympäristö Pernajassa, nykyisessä Loviisassa, kuului sittemmin suvuille von Morian ja von Born. 1950-luvulta alkaen kartano kuuluu Svenska Litteratursällskapet i Finlandille, mutta kivilinnaa asuttaa edelleen joku Viktor Magnus von Bornin (1851-1917) jälkeläinen. Näin ollen kivilinna ei ole auki yleisölle. Mutta Suur-Sarvilahden kartanon hallintoneuvosto, joka ylläpitää kartanoa, sen rakennuskantaa ja aktiivista maanviljeystä ja metsänhoitoa tiluksilla, on tehnyt kulttuuriteon rakennuttamalla historiallisen näyttelyn yhteen talousrakennukseen, vanhaan riiheen (Sarvilahdentie 91, Loviisa). Näyttely on auki 6.7.-4.8.2023 (ti-su klo 11-17, kiinni 29.7.). Lue lisää näyttelystä verkkosivuilla sarvlaks.fi.

Tmi Eva Ahl sai tehtäväksi suunnitella ja rakentaa historiallisen näyttelyn riiheen. Monet esineet ja huonekalut yms. oli jätetty kivilinnan vintille ja sivurakennukseen. Nämä on nostettu esille näyttelyyn eri interiööreihin. Konservaattori Heidi Wirilander auttoi kunnostamaan vanhoja huonekaluja sekä hienon pienoismallin vuodelta 1923 joka esittelee kartanoa ja sen puistoa. LIsäksi minulla oli mahdollisuus palkata kaksi historian opiskelijaa, Ragna Moshagen ja Emelie Schauman, auttamaan suunnittelussa, rakentamisessa sekä esineiden luetteloimisessa ja markkinoinnin ja tiedottamisen kanssa. He työskentelivät apurahalla, jonka he saivat Svenska kulturfondeilta.

Olen hyvin kiitollinen mahdollisuudesta saada toteuttaa tätä näyttelyä ja kaikesta avusta, jonka saimme ohjausryhmältä sekä kivilinnan nykyisiltä asukkailta, Michelssonin perheltä. Toivottavasti näyttely saa monta kävijää tänä kesänä! Lue lisää Suur-Sarvilahden kartanosa ja nykyisistä asukkaista Hufvudstadsbladetista, 2.7.2023.

Interiör ("ett gammalt kök") från utställningen. / Interiööri ("vanha keittiö") näyttelystä. Foto:/Kuva: EAW 2023.

Den gamla rian reparerades av förvaltaren och hennes team. Den hyser nu den historiska utställningen om Stor-Sarvlaks gård. / Tilanhoitaja tiimeineen kunnosta vanhan riihen näyttelytilaksi. Täällä esitellään nyt Suur-Sarvilahden kartanon historiaa. Foto:/Kuva: EAW 2023.

Stor-Sarvlas gårds karaktärsbyggnad är ett barockslott från 1600-talet, det ena av två som bevarats i Finland. Det andra är Villnäs. / Suur-Sarvilahden päärakennus on 1600-luvulta, toinen Suomessa säilyneistä barokkilinnoista. Toinen on Louhisaari. Foto:/Kuva: EAW 2023.

Pelle Svanslös i Päivälehtimuseet - Pekka Töpöhäntä Päivälehden museossa

Pelle Svanslös-utställningen öppnades på Päivälehtimuseet med bland andra Måns, Bill och Bull. / Pekka Töpöhäntä -näyttely avautui Päivälehden museossa muun muassa Monnin, Pillin ja Pullan seurassa. Foton / Kuvat: EAW 2019.

En ny utställning om allas vår hjälte, Pelle Svanslös med vänner, öppnade igår i Päivälehtimuseet. Utställningen är ett samarbete mellan Päivälehtimuseet och Sagogränd AB i Sverige. Utställningen, där man får se världen ur en katts synvinkel, är öppen fram till mitten av september 2019. Det finns gott om roliga aktiviteter för barn: man kan lyssna på KISS-radio, titta in i Måns källare, granska de fina miniatyrerna av byggnader i Uppsala. Och dessutom: gratis inträde! Fint fixat än en gång, Päivälehtimuseet!

Kaikkien sankariin, Pekka Töpöhäntään, ja kumppaneihin liittyvä näyttely on avattu Päivälehden museoon. Näyttely on yhteistyö Päivälehden museon ja ruotsalaisen Sagogränd AB:n kanssa. Näyttely, jossa saa tutustua maailmaan kissojen silmin, on avoinna syyskuun puoliväliin saakka 2019. Näyttelyssä lapsille riittää puuhaa: saa kuunnella KISS-radiota, kurkistaa Monnin kellariin, tarkastella upeita Uppsalan rakennusten pienoismalleja. Lisäksi museoon on vapaa pääsy! Hienosti tehty jälleen kerran, Päivälehden museo!

Saa vapaasti ottaa kappaleen Kissojen Päivälehden erikoispainosta mukaan kotiinkin! / Man får fritt ta ett exemplar av Katternas dagblads specialtryck med sig hem!

Uusi esihistoria - den nya förhistorien

Finlands nationalmuseums nya basutställning, förhistorien, har öppnat 1.4.2017 i det som innan var mynt- och medaljkabinett samt utställning med silverföremål och vapen i museets källarvåning (arvostelu suomeksi: scrollaa alemmas). Utställnigen har redan väcvkt negativ kritik, till exempel av en amatörhistoriker, som ändå har diger erfarenhet i egenskap av museibesökare och släktforskare, samt av en 'anonym arkeolog'. Jag upplevde ändå att utställningen även innehöll många goda element.

Pohjan puujamalainen, Raasepori. Träguden från Skuru. Raseborg. Pressbild / Lehdistökuva. Museiverket, Museovirasto / Ilari Järvinen.

Jag har i skrivande stund redan besökt utställningen två gånger och andra gången i sällskap av 6 barn i lågstadieåldern. Mina intryck summeras enligt följande. Utställningen förverkligades i samråd med forskare (arkeologer), som också väl fick sin röst hörd i de lyckade audio-delarna av utställningen - på tre språk! Men vid en första anblick var utställningen karg och färglös, saknade ett mänskligt ansikte. Vissa utställningstekniska saker lockade nästan en erfaren museologiskt bevandrad besökare till skratt: en 'lägereld' i en vitrin - t. ex. en eld som inte kunde gå att sätta eld på i verkligheten. Som gammal scout kunde man ju inte undgå detta. Man får slå sig ner på stenen med skålgropen - men varför skulle man? Men längre fram i utställningen förflyttade fokus till religionsarkeologi och utställningen tog både färg och form. Sex lågstadiebarn besökte utställningen och deras konklusion var att den var fin. Särskilt intresse väckte de digitala elementen: mammuten, hällmålningarna, antropomorfa klippor som 'vaknade till liv'. Det var kul att få röra i många föremål - de har så att säga kommit ur skåpet och blivit tillgängliga. Men allra mest tyckte de om järnålderssvärden. Mer kött på benen kommer dock troligen att kunna fås ifall man till exempel deltar i en guidning och expertföredrag - enligt museets kalender kommer sådana att arrangeras redan i vår.

Suomen kansallismuseon uusi perusnäyttely, esihistoria, on avattu 1.4.2017 museon kellarikerroksessa, missä aiemmin oli raha- ja mitalikabinetti sekä hopeaesine- ja asenäyttely. Näyttely on jo ehtinyt kerätä jonkin verran negatiivisista palautetta, esimerkiksi historian harrastajalta, jolla kuitenkin on laajaa kokemusta museokävijänä ja sukututkijana, sekä 'anonymmilta arkeologilta'. Minä koin kuitenkin, että näyttelyssa oli paljon hyviäkin elementtejä.

Svärd från vikingatid/medeltid. Miekkoja viikinkiajalta/keskiajalta. Pressbild / lehdistökuva. Museiverket, Museovirasto / Ilari Järvinen.

Tätä kirjoittaessa olen vieraillut näyttelyssä kahdesti. Toisella kerralla seurassani oli 6 ala-asteikäistä lasta. Vaikutelmani olivat seuraavat. Näyttely toteutettiin yhteistyönä tutkijoiden (arkeologien) kanssa - ja he saivatkin äänensä kuuluviin onnistuneissa näyttelyn audioissa - kolmella kielellä! Ensisilmäyksellä näyttely oli karu ja väritön, vailla ihmiskasvoja. Joitakin näyttelyteknisiä ratkaisuja houkutteli kokeneemman museologisesti perehtyneen suorastaan nauruun: eräässä vitriinissä oli esim. oksista koottu 'tuli', joka olisi vaikea saada syttymään oikeasti. Vanhana partiolaisena en voinut ollaa kiinnättämättä tähän huomiota. Kuppikivelle voi istu - mutta miksi? Mutta näyttelyn toisessa osassa fokus siirtyi uskontoarkeologiaan ja näyttely sai sekä muodon että värin. Kuusi ala-asteikäistä lasta vieraili näyttelyssä ja he tulivat siihen tulokseen, että se oli hieno. Erityistä kiinnostusta herätti digitaaliset elementit: mammutti, kalliomaalaukset, kallioiden antropomorfiset muodot jotka 'heräsivät eloon'. Oli kivaa koskea moneen esineeseen - ovat niin sanotusti tuleet kaapista ihmisten ilmoille. Mutta kaikista eniten he arvotivat rautakautisia miekkoja. Lisää lihaa luitten päälle saisi varmaan, jos osallistuisi opastukseen ja kuulisi asiantuntijoiden esitelmiä - museon kalenterin mukaan tällaisia järjestetään jo tänä keväänä.

En längre recension tillsammans med fil.dr Krista Vajanto kommer att utkomma i SKAS 3/2016. / Pidempi arvostelu yhdessä FT Krista Vajannon kanssa ilmestyy SKAS 3/2016:ssa.

Medeltidsmarknaden i Åbo reser till 1500-talet - Keskiajan markkinat matkustaa 1500-luvun Turkuun

Klockan 12 igår öppnade kommersen sin vana trogen på Gamla Stortorget i Åbo - det var dags igen för årets Medeltidsmarknad! / Eilen kello 12 myynti alkoi tavan mukaisesti Turun Vanhalla Suurtorilla - oli jälleen vuoden Keskiaikamarkkinoiden aika! Selostus eilisestä markkinapäivästä suomeksi alempana.

Igår öppnade årets Medeltidsmarknad i Åbo och trots det mulna vädret besökte ca 37 000 personer marknaden under dagens lopp. Försäljarna månglade sina produkter och marknadsskådespelet var förlagt till år 1504. Vi reste därmed för första gången till 1500-talet i den snart tjugoåriga marknadens historia!

Det vetenskapliga programmet inleddes av magister Elviira Pullis föredrag inför en smockfull sal i Gamla Rådhuset.

Intressantast igår var det vetenskapliga seminariet för allmänheten arrangerat av TUCEMEMS i Gamla Rådhusets sal. Under dagens två seminariepass fick vi höra forskare från Åbo universitet tala om sjukdomar och synen på kropp och andlighet. Teman som pestepidemier, astrologi och alkemi samt synen på kättare avhandlades i medryckande föredrag av projektets doktorander. Elviira Pulli talade om hur man uttryckte kroppslig pina under medeltiden, t. ex. i skildringar av skärselden. Mari-Liisa Varila talade on stjärnorna och hälsan - hur astrologi sågs som en del av astronomins vetenskap de facto fram till 1700-talet. Reima Välimäki berättade om hur kättarna jämfördes med cancer och senare den galopperande pesten för att svartmåla dem. Veli Pekka Toropainen talade on hur pesten kom till Åbo under tidig modern tid och Sara Norja berättade om livets elixir - som faktiskt är ett låneord från grekiskan via arabiskan - och sökandet efter de vises sten.

Magister Reima Välimäki deltar i arrangörskåren och höll idag föredrag om kättarna, som även är temat för hans doktorsavhandling.

Docent Terttu Lempiäinen, som forskat kring växtrester, avslutade seminariedagen med att berätta om klostrens trädgårdar och olika läkeörter. Under hela dagens och de båda passen var salen så smockfull att alla inte fick sittplats, men stod i de 1,5 h långa passen med god min och lyssnade, eftersom föredragen var så oerhört fascinerande. Mycket lyckat!

Utställningen om fynd och strukturer påträffade av en kyrkobyggnad från tidig medeltid i Ristimäki i Ravattula håller öppet hela sommaren.

Utgrävningarna i Ristimäki i Ravattula av den äldsta påträffade kyrkogrunden i Finland har varit en enorm arkeologisk sensation under de senaste åren. Projektet har arrangerat en fin utställning, som är öppen hela sommaren på Kloster-mellangatan. Utställningen är liten, men mångsidig: en del fynd är utställda i vitriner och det finns rekonstruktioner av själva kyrkobyggnaden. Dessutom förevisas även allmänt livet under tidig medeltida och en mängd informativa utställningstexter kompletterar helheten. Textbanners kunde även fungera som en självständig helhet, vilket gör utställningen mobil i framtiden. Det vore fint att få se utställningen översatt tills svenska och engelska - men detta kommer säkert att ske i framtiden. Jag kan varmt rekommendera en lyckad och intressant utställning - och vi fortsätter att följa med hur forskningsarbetet fortsätter i fält i Ravattula under sommaren. Jag önskar en fyndrik sommar! Läs mer om hur du kan stöda projektet på Stödföreningen för arkeologisk forskning i Finlands webbplats.

Som vanligt rörde jag mig i alla delar av marknadsområdet och i Aboa Vetus & Ars Nova. På området för arbetsuppvisningar kunde man se tvålkokning, tillverkning av svagdricka och olika former av hantverk, t. ex. hur man spinner tråd och tillverkar tråd av fibrer, bland annat nässla!

Musiken ljuder på torget - kom med och lyssna!

Klockan 18 var det dags för mitt eget föredrag kring dominikanordens historia. Till min och arrangörernas glädje lockade det svenskspråkiga föredraget omkring 14 lyssnare i år - mer än fjol! Tack för god diskussion! Medeltidsmarknadens program fortsätter idag klockan 12 fram till klockan 20. Idag bjuds bland annat medeltida modevisningar! På lördag och söndag är marknadsområdet öppet mellan 12 och 18 och bland annat barnteatern 'Den frysande elefanten' (på finska) uppträder. Missa inte evenemanget i Åbo i år - lika stort som Pori jazz! Njut av en fantastisk marknadsdag!

'Det medeltida Åbo' arrangeras även i Åbo slott och Åbo domkyrka, som erbjuder guidningar och program för hela familjen. Medeltidsmarknaden arrangeras av föreningen Turun Suurtorin keskiaika ry. Det är en glädje och ära att få samarbeta med er! Idag hör vi mer om evenemanget i Rundradions sändning klockan 15.

Piispa saapuu!

Eilen vuoden Keskiaikaiset markkinat avattiin Turussa. Vaikka sää oli hieman pilvinen, noin 37 000 ihmistä vierailivat paikan päällä. Myyjät kaupittelevat tuotteitaan ja markkinanäytelmä on tänä vuonna sijoitettu vuoteen 1504 - ensi kertaa matkataan 1500-luvulle markkinoiden lähes kaksikymmentä vuotta kestäneessä traditiossa!

Kiinnostavinta eilen oli TUCEMEMSin järjestämä tieteellinen ohjelma Vanhan Raatihuoneen salissa. Päivä oli jaettu kahteen seminaariosioon ja saimme kuulla Turun yliopiston tutkijoiden esitelmiä sairauksista ja näkökulmia kehoon ja henkeen. Projektin jatko-opiskelijat käsittelivät kiinnostavasti ruttoepidemioita, astrologiaa ja alkemiaa sekä käsityksiä hereetikoista. Elviira Pulli kertoi siitä, miten kuvattiin ruumillista piinaa keskiajalla, esim. kuvauksissa kiirastulesta. Mari-Liisa Varila puhui tähdistä ja terveydestä - miten astrologia nähtiin osana astronomian tiedettä de facto 1700-luvulla saakka. Reima Välimäki kertoi siitä, miten hereetikkoja verrattiin syöpään ja myöhemmin laukkaavaan ruttoon mustamaalaamista varten. Veli Pekka Toropainen puhui ruton saapumisesta Turkuun varhaismodernina aikana ja Sari Norja kertoi elämän eliksiiristä, joka itse asiassa on lainasana kreikasta arabian kautta, sekä viisasten kiven etsimisestä.

Dosentti Terttu Lempiäinen kertoi siitä, mitä maanäytteistä saadut kasvijäänteet voivat kertoa keskiajan terveydenhoidosta.

Dosentti Terttu Lempiäisen esitelmä oli päivän viimeinen. Hän tutki urallaan kasvijäänteitä ja käsitteli tänään luostarien puutarhoja ja eri lääkeyrttejä. Koko päivän aikana molempiin osioihin osallistui ennätysmäärä kuulijoita - sali pursui kiinnostuneesta yleisöstä, eivätkä kaikki edes saaneet istumapaikkaa. Tämä ei tosin haitannut sitä, että jäätiin seuraamaan kiinnostavia esitelmiä salin reunoilla. Erittäin onnistunut seminaari!

Ravattulan Ristimäen - Suomen vanhimman - kirkon kaivaukset ovat olleet valtava arkeologinen sensaatio viime vuosina Suomessa. Projekti on nyt koonnut hienon näyttelyn, joka on auki koko kesän Luostarin välikadulla. Näyttely on pieni, mutta monipuolinen: muutamia löytöjä saa nähdä vitriineissä sekä rekonstruktiota itse kirkkorakennuksesta. Lisäksi esitellään myös yleisesti varhaiskeskiajan elämää ja lukuisat informatiiviset näyttelytekstit täydentävä kokonaisuutta. Tekstibannerit voisivat jopa toimia itsenäisinä, liikutettavana kokonaisuutena tulevaisuudessa. Olisi hienoa saada nähdä näyttely myös ruotsin- ja englanninkielisin tekstein varustettuna - mutta tämä on jo varmasti teksteillä. Voin lämpimästi suositella onnistunutta ja kiinnostavaa näyttelyä - ja jatkamme tutkimustöiden seuraamista, koska myös tänä kesänä jatkuu kaivaukset paikan päällä Ravattulassa. Toivotan löytörikasta kesää! Lue lisää siitä, miten voit tukea hanketta Suomen muinaistutkimuksen tuki ry:n webbplatskotisivuilla.

Yleensä liikun kaikilla alueilla markkinoilla sekä abo Vetus & Ars Novassa. Työnäytösalueella sai seurata saippuaankeittoa, sahdintekoa sekä erinäisiä käsityönäytöksiä, muun muassa miten tehdään lankaa kuidusta, muun muassa nokkosesta!

Kävin myös kirkossa, missä muun muassa komea myöhäiskeskikainen relikvaario mahdollisesti suojaa muun muassa autaan Hemmingin pyhäinjäännöksiä.

Kello 18 oli aika pitää oma esitelmäni ruotsiksi. Teemana tänä vuonna oli dominikaanit. Ilokseni luentoa kuulemaan saapui noin 14 henkilöä - enemmän kuin viime vuonna. Kiitos hyvästä keskustelusta! Keskiaikaisten markkinoiden ohjelma jatkuu tänään kello 12:ta kello 20:een. Tänään on luvassa muun muassa keskiaikaiset muotinäytökset! Lauantaina ja sunnuntaina markkina-alue on auki kello 12-18 ja muun muassa lastenteatteri 'Paleleva elefantti' esiintyy. Älä jätät tätä ihanuutta Turussa väliin tänä vuonna - tilaisuus on jo Porin jazzin kokoa! nauttikaa jälleen ihanasta markkinapäivästä!

'Keskiajan Turku' on myös teemana Turun linnassa sekä Turun tuomiokirkossa, joissa järjestetään opastuksia sekä ohjelmaa koko perheelle. Markkinoita järjestää Turun Suurtorin keskiaka ry. On ilo ja kunnia saada tehdä kanssanne yhteistyötä!Saamme kuulla lisää tilaisuudesta tänään Ylessä klo 15.

Pilgrimer i Tammerfors - Pyhiinvaeltajia Tampereella

Igår var det dags att ta sig till Tammerfors och Vapriikki, för att se utställningen om medeltida och moderna pilgrimsfärder. 7-åringen och 6-åringen kom med på resan och efter en efterlängtad snabbmatslunch var de redo att besöka utställningen med sin mamma. Utställningen är ett måste för alla som vill få en uppfattning om livet på medeltiden överlag. Den bör naturligtvis flankeras av det nya verket om pilgrimsfärder, som i våras utgavs på SKS.

Utställningen överträffade våra förväntningar: man har inte sparat på färg, form, ljus och mörker. Föremål visas så långt som från Storbritannien, sida vid sida med medeltida föremål ur finländska och svenska samlingar. Jag hade längtat efter att se många av de berömda finländska senmedeltida altaren och helgonbilderna, och jag behövde inte bli besviken. Jag slogs av hur stort altarskåpet från Urdiala är och hur liten madonnabilden från samma tid är i jämförelse med det först nämnda altarskåpet. I och med att man kunde se Urdialas altarskåp även bakifrån, fick jag för första gången se den vackra ängeln och jungfrun på dörrarna, som avbildar Jungfru Marie bebådelse. I litteraturen är det svårt att få en uppfattning om just de respektive religiösa verkens storlek. Flera olika reliker visades upp, till och med en nyförvärvad (Heliga Birgitta), som prof. Taavitsainen (Åbo universitet) nyligen fick av birgittasystrarna i Rom! Många medeltida pilgrimsmärken finns även framme. I slutet fick vi också se en vitrin med exempel på föremålskulturen från moderna vandringar - mycket bra: flaskor med heligt vatten, moderna santiagosnäckskal, helgonbilder etc.

De olika aspekterna av pilgrimsfärder var väl belysta i korta och koncisa texter, som sig bör. Moderna votivgåvor och parafernalia från moderna pilgrimsfärder sida vid sida med de medeltida materialet påminde om den tusenåriga traditionen som ännu är livskraftig och till och med har upplevt en renässans även i Norden i samband med den ekumeniska trenden. Barnen fick samla stämplar i sina pilgrimspass i 'kapellen' och också pröva att klä sig i pilrgrimsdräkter, vilket var mycket lyckat. Passet visades upp i infon och i utbyte fick man en pins, som båda barnen stolt bar på bröstet iväg till skolan idag. Med andra ord rekommenderas ett besök i utställningen varmt både för gammal och ung: och ni har gott om tid på er - den är öppen till oktober i år!

Kävimme eilen lasten kanssa katsastamassa Vapriikin uutta näyttelyä keskiaikaisista ja moderneista pyhiinvaelluksista ja koimme monta oivallusta. Lasten mielestä oli erittäin kiinnostavaa saada kerätä pyhiinvaeltajien leimoja ja lunastaa infosta oma pyhiinvaelluspinssi. Värikäs, kaunis ja kohtuudella tietoa tuputtava, esinerikas näyttely oli mitä mahtavin, joten suosittelen lämpimästi käyntiä Tampereella. Teillä on rutkasti aikaa: näyttely on auki lokakuuhun 2015 saakka!

Museibesök - museossa 2015

Besök med familjen i WeeGee-huset, som min far, dip.ing. Ahl, faktiskt varit med om att konstruera./Perheen kera WeeGee-talossa, jota isäni DI Ahl, oli aikoinaan mukana luomassa.

Sportlovet har vi firat med lugnt program, dagar hemma i Helsingfors och ute i Esbo hos mommo och mofa. Men vår familj tog sig även tid för museibesök. Vi besökte WeeGee-huset i Esbo idag, EMMA och andra museer som huserar där. Vårt mål var barnens museum, där jag en gång arbetade som guide 2006-07, där den roliga rutchbacken i form av ett träd finns och en fin miniatyrjärnväg, Löylymäki, som aldrig slutar att fascinera. Årets specialutställning handlade om sovjetiska leksaker, 'Mischa och jag', och den var verkligen intressant! Jag hade själv en björn, som var symbol för de Olympiska spelen i Moskva år 1980 - min käraste nalle, som jag kallade Mischa. I basutställningen finns också ett föremål jag donerade - min Cabbage Patch Kid, Saara-Maria, från mitten av 1980-talet. Jag tog mig en titt - ja, hon fanns där på hyllan i 1980-talets vitrin ännu.

Emil och jag tog oss även en snabb titt i den nyöppnade konstutställningen om popkonst på EMMAs sida. Många fina verk väckte vår uppmärksamhet - slott av speglar och detaljer som tavlor, cigarett som keramikvas, lampor och Mao i stil med Warhol. Kan varmt rekommenderas!

Hiihtoloma on edennyt rauhallisesti perheen parissa kotona Helsingissä sekä Espoossa isovanhempien luona. Mutta perheemme teki tänään myös museokäynnin. Olimme WeeGee-talossa Espoossa, vierailemassa EMMAssa ja muissa museoissa. Pääkohteenamme oli lasten museo, jossa kerran työskentelin oppaana 2006-07. Täällä on hauska puunmuotoinen liukumäki sekä hieno pienoisjunarata kutkuttamassa mielikuvitusta. Vuoden erikoisnäyttely käsittelee neuvostoliittolaisia leluja, 'Miska ja minä', ja se oli todella kiinnostava! Itsellänikin oli karhu, joka oli Moskovan olympialaisten v. 1980 maskotti - rakkain nalleni, jota kutsuin Mishaksi. Perusnäyttelyssä on myös lahjoittamani esine - omistamani Cabbage Patch Kid-nukke, Saara-Maria, 1980-luvun puolivälistä. Kiersin katsomaan - kyllä, hän oli edelleen siellä hyllyssään 1980-luvun vitriinissä.

Emil ja minä kävimme kääntymässä myös EMMAn uudessa poptaide-näyttelyssä. Monta hienoa teosta oli esillä, jotka kiinnittivät huomiotamme, muun muassa linna peileistä ja detaljeista tauluna, savuke keramiikkakulhona, lamppuja sekä Mao Warholmaisesti. Tätä voimme lämpimästi suositella!