Det sades att resan till San Francisco i USA är lång, men föga visste jag att den också skulle vara tämligen spännande, med en aning stressiga situationer här och där. Läs mer här nedan om hur jag klarade av att få mina barn till andra sidan jorden!
Flyget från Helsingfors-Vanda till USA tog 9 h 45 minuter totalt. Eftersom det var den första dagen av höstlovet, tog vi litet extra tid på oss för att hinna till flygfältet, lämna in bagage, checka in, gå genom tullen etc. Men det gick fort! Flygfältet hade nämligen garderat sig otroligt fint och skapat skilda köer för familjer (med kanske otåliga små barn) - mycket fint jobbat, tack! Det i övrigt så barn-ovänliga Finland överraskade mig rejält! Men vi tog istället tid att äta ett ordentligt mellanmål innan vi steg på flygplanet för den långa resan över Atlanten och Grönland till vår destination, Seattle.
Jag hade skrivit ut samtliga papper som behövdes (visum, vaccinationsbevis, flygbiljetter), och det visade sig vara smart - allt gick fortare genom att visa upp ett papper än att börja bläddra på sin lilla telefonscreen. Ibland är gammeldags till nytta. Jag hade dock inte kunna checka in till flyget Seattle-San Francisco på grund av den tidiga tidpunkten och började vid gaten smått oroa mig om boarding pass till följande flyg. Nå, efter ett snabbt samtal med USA (där man lyckligtvis ivrigt väntade på barnen), kom det fram att jag kan be om dem nu, i gaten här i Finland. Och vips var det fixat på några minuter. Tur att jag undrade! Dags att stiga på flyget mot Nya världen. Litet pirrigt för de två yngsta, som för första gången skulle flyga. Men allt gick bra och Finnairs personal var mycket vänlig och kunnig.
Off we go! USA nästa!
I Seattle hann vi endast rusa genom flygfältet, men under landningen hann vi ändå få en flukt på den stora staden tack vare strålande väder. Höga berg i Kanada bildade en vacker utsikt då vi tog oss till tullen. Här bildades långa köer och vi hann svettas en stund huruvida vi skulle hinna till följande flyg. Men plötsligt kom en dam och visade oss och en annan familj vägen till en nästan kölös lucka till en tulltjänsteman, så snart var vi genom metalldetektorer och annat och hade officiellt stigit iland i USA. Redan här möttes man av vänliga ansikten och människor med glimten i ögat. “May I feel your belly, ma’m? -Yes, and sorry, I’m just fat!” Och mycket skratt, eftersom den kvinnliga säkerhetsvakten också var av modell XXXL.
Hisnande utsikt på Seattles flygfält.
Nu var det dags att ta sig till nästa gate. Men Seattle är en miljonstad med ett enormt flygfält, så det visade sig att vi skulle ta TVÅ TÅG för att nå vår gate. Nå, iväg mot underjorden till första tåg. Som hade en loop på några minuter och tog oss blixtsnabbt till nästa perrong, där vi på ett tiotal sekunder steg på nästa tåg som likt blixten tog oss till rätt terminal. Här visade det sig dock att gatens nummer hade hunnit ändra sedan gårdagen och vi måste fort ta oss till den nya - tack och lov var den i samma terminal. Då vi kom fram visade sig dock att flyget var aningen försenat, så vi fick slå oss ner och andas ut en stund.
Lyckligt och väl steg vi på Alaskan airways plan mot San Francisco och möttes av leende och litet småudda personal. Det hade hunnit bli kväll och vi flög efter en dryg timme in över en lysande storstad i Kalifornien. Här tog det inte länge att ta oss ur planet, hämta vårt bagage och ta oss till våra slutdestinationer: barnens fars hem för barnen och hotell för mig.
Ett gathörn nära Union square.
Och hur doftar staden? Runt omkring Union square med omnejd: s*it blandat med den kryddigt söta doften av… gräs. Just det. Men inte hela staden doftar (lyckligtvis) så!
Ett ovanligt och spännande dygn var bakom oss och jag kunde ta mig upp till mitt hotellrum för att varva ner. Det är också meningen att jag inte skall försumma mina studier under den kommande veckan, fastän det finns mycket att se. Men jag hinner nog... Nu jag är här: USA och en av de mest coola städerna, San Francisco, väntar utanför mitt fönster.
Vy från mitt hotellrum: naturligtvis med Greta Thunberg som enorm mural till vänster - hälsar en annan nordbo!
Foton: EAW 2022.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar